Tänk, häromveckan hörde jag talgoxen. Den sjöng inte den riktiga vårstrofen, men det är på gång. Midvintersolståndet har vi lämnat bakom oss, och man märker att solen är uppe längre än vid jultid. Just nu går solen ner en halvtimme senare. Det känns så skönt. Men än så är det långt till vår för att citera Alice Tegnér.

Idag var det under fem grader minus när jag gick ut. Lite pudersnö låg på de isiga parkvägarna. Det är verkligen lätt att halka. På sjön åkte några skridskor. En annan rastade sin golden retriever på isen. Undrar hur tjock isen är? Jag tycker att det är lite vanskligt att gå på isen med sin hund – om den skulle gå igenom! Tänk att försöka bärga en panikslagen, blöt och sprattlande hund, i 40-kilosklassen, ur det våta.

Men det skulle vara trevligt att ha en hund med på promenadstråket nere vid sjön. Maken har ju förälskat sig i rasen Dansksvensk gårdshund. Vi får se hur det blir med den saken.