Det blev en härlig midsommarhelg med sol och lagom värme. Men, tänk så många midsomrar som regnat bort i barndomen. Danser som ställdes in för att regnet gjort dansbanan såphal. Regnet droppade ner från sydvästen.

Barndomens midsomrar firades på olika ställen i Stockholms skärgård. Bland annat i Kummelnäs.

Jag minns midsommarstången, modell mindre, som stod på verandabordet. Den var klädd med grönt kräppapper och blommorna var av garn.

Vi gick på ett långt led genom skogen för att komma till festplatsen. Spelmännen gick längst fram. Vi viftade med pappersflaggor.

Att promenera med Vovven på gatorna i vårt bostadsområde känns lite långtråkigt ibland. Då behöver man lite nya vyer.

Vi tog bilen och åkte ut till Nyckelviken i Nacka. Det är en gammal herrgård med ett fint sommarkafé.

Vovven fick en kompis vars husse och matte satt vid bordet bredvid oss. Det var en liten valp som hade en så ullig fin päls att den snarare såg ut som en liten kattunge.

Maken kom ut med en bricka med kaffe, i fina blåblommiga koppar, och kakor. Min passion i sådana här sammanhang är morotskaka. Jag bakar den aldrig hemma, men det kanske jag skulle prova. Jag provade en gång med ett krångligt recept som även innehöll valnötsolja och chili flakes. Men den blev inte särskilt god.

Vi har pratat om att bygga om vår rabatt på entrésidan. Den har inte skötts om på flera år och är väldigt förvildad.

Det var länge sedan som klätterrosen blommade. Men i år har den slagit rekord genom att sätta knoppar på flera grenar. Samplanterad med rosen är en vit klematis. Den växer så det knakar. Den har svingat sina grenar upp över hängrännan. Och en del har trasslat in sig i paradisäppelträdet. Det ser skönt vildvuxet ut och det gillar jag.