Sommaren dröjer sig kvar. Det är skönt nu när det inte är så varmt utan mer normal temperatur. Det är också tillåtet att vattna igen.

September är som gjord för skogspromenader eller en picknick vid havet.

I lördags kväll kom Maken med ett fantastiskt förslag om en picknick på Östra Lagnö. Jag hade själv tänkt föreslå en tur till Visjön och Ingarö. Men vi gick på Makens idé. Bredde äggmackor på kavring och kokade kaffe. Sen satte vi oss i bilen och for iväg.

Det tar cirka en och en halv timme innan man är framme. Det blåste inte och solen sken. Svartlögafjärden låg blank. Sikten var fri bort mot horisonten där himmel och hav möts.

Det var flera andra som fått samma goda idé. Några hade slagit upp ett tält, medan andra hade med matsäck precis som vi. Det finns flera bord med bänkar att sätta sig vid. Vi tog bordet längst fram.

En och annan båt åkte förbi, annars var det kav lugnt.

Vi satt ett par timmar, sen började det blåsa västerifrån. Vi bröt upp och for hem och röstade.

Jag har minnen från valdagar när jag var barn. Det var oftast soligt och varmt väder. Mest spännande tyckte jag det var att följa med och rösta på kvällen när det var mörkt.

Det är inte mycket i valdebatten som är sig likt från den tiden. Då kallade partiordförandena artigt varann vid efternamn: Herr Erlander, herr Hedlund och så vidare.

Vilken sommar vi haft. Pelargonerna har trivts i värmen och blommar fortfarande rikt. Men nu känns det skönt att vi nått lite mer normala temperaturer.

Just nu är det de små vasernas tid. Jag sätter krasse, ringblomma och rosenskära i små vaser. Blommorna på bilden kommer från Rappnes självplock. En kul idé där man själv får plocka ihop sina favoriter. Men mycket var överblommat i år.

Zinnia ingår i buketten. Det är en söt blomma som finns i många rosa och röda toner. Den ska jag komma ihåg till nästa år när det blir dags att köpa fröer igen.

Här plockar jag rudbeckia – eller om det är solhatt?

För ett par veckor sedan var Maken och jag på Länsmansgården i Åkersberga. Det är ett trevligt ställe med ett konstgalleri. Sen har de ett café med mycket goda kakor …

Det finns en liten butik där man kan köpa olika konsthantverk, bland annat vackra stickade vantar och trasmattor. Jag funderar lite över en trasmatta. Mattorna är ju konstverk och har mycket stadiga och snygga kanter. Det är skillnad mot dem man hittar på marknader och loppis.

Länsmansgården omges av en trädgård där det är roligt att gå och titta.

Förra helgen besökte vi Bergianska. Det är alltid roligt att gå där. Bredvid Viktoriaväxthuset ligger en stor dahliarabatt. Mycket av dahliornas prakt hade blommat över. Men bin och humlor var i farten och sökte sig från blomma till blomma.

Det är märkligt att se hur rosen Ghislaine de Féligonde växer under bara några timmar. Under den gångna helgen slog rosenknopparna ut så man riktigt kunde se dem växa. På morgonen var det bara en utslagen blomma och aprikosfärgade knoppar runt om.

Efter några timmar hade de små knopparna också slagit ut.

Ytterligare några timmar senare hade rosprakten nästan blommat över och blivit vitrosa. Tur att det är en remonterande ros så man får uppleva blomningen hela säsongen.

I år valde jag ett för mig nytt fröföretag, Impecta. Jag måste säga att jag blev väldigt nöjd. Fröna grodde inom ett par dagar.

Krassebladen växte till sig, men de var randiga i olika gröna toner och vitt. Märkligt tänkte jag. Måste titta på fröpåsen. Jo, men visst skulle det vara så. Alaska heter sorten. Den blommar i blekt gult, orange och laxrosa.

En annan favorit är ju luktärterna. Jag köpte dem färdigdrivna hos Rappnes.

De blommar från mörkt lila till ljust rosa. Vissa blommor är till och med randiga.

Så sitter vi på altanen igen efter ännu en otroligt varm och solig dag. Svalorna skriar. Eller kanske är det tornseglarna. Av mygg märker man inget. Skymningen smyger sig på och man kan tända ljus. Det är så mysigt.

Vi sitter här under fotogenlampan på uteplatsen Maken och jag. Framför oss har vi varsin dator som vi stirrar in i.

Trädgården är hårt ansträngd av den ofattbara värmen under dagarna. Nu har det väl varit ett par dagar med mer vanligt högsommarväder. Men framåt veckan ska det bli över 30 grader igen.

Småfåglarna badar i och dricker ur våra fågelbad. Nötväckan kommer troget. Igår plaskade det så ihållande att det lät som om det var något annat än bad på gång. Men det var koltrasten som badade och skvätte något alldeles otroligt.

Nu är det de pyttesmå vasernas tid. Små buketter av de snittblommor vi odlar. Ringblommor, krasse, luktärt och vitpytta pryder bord och hyllor. Tänk att en liten vas med ett par luktärter i kan dofta så gott. Väldoften fyller rummet.

För ett par veckor sedan var vi tillbaka i Skåne och Helsingborg. Det var under några riktigt varma dagar. Sofieros park gav både svalka och blomstrande fägring. Rhododendrondalen hade blommat över och det var nu tid för rosor av alla de slag.

Vi gjorde en tripp upp till Mölle, men blev besvikna. Det såg inte ett dugg bättre ut än i maj. Den lite fallfärdiga byggnaden som inrymt både en bokhandel, en liten souvenirshop som passande nog hette Krimskrams och korv- och glasskiosken var borta.

Maken och jag satte oss ute på piren och tittade upp mot Kullaberg. Solen lyste och det var nästan vindstilla.

Vi åkte vidare mot Arild – det lilla fiskeläget. Vi tog oss en kaffe i hamnen. Och medhavda bakverk från Flickorna på Skäret.

Stockrosorna brukar vara i full blomning denna tid på året, men prakten lyste med sin frånvaro. De hade säkert blommat tidigt denna sommar. Nu var det inte mycket kvar.