Vad gör man en söndag som denna med strålande sol, men med lite kalla vindar? Till Bergianska trädgården kan man alltid bege sig. Man börjar med en promenad för att sedan ta en fika i Anderssons växthus. Först kommer vi till japanska trädgården. Vattnet är täckt av alger. På en skylt står det att det bland algerna finns salamanderyngel. För att inte skada salamandrarna låter trädgårdsmästarna algerna vara kvar.

Maken och  jag sätter oss på en bänk uppe på den Italienska terrassen. På Brunnsvikens vatten kommer flera kanoter. Båtarna skär sig tyst fram genom vattenytan. På terrassen är det tyst även om många andra sitter på bänkarna. På en bänk har två tjejer dukat upp rödvin och något tilltugg. Det ser väldigt gott ut.

Uppe på terrassen står en frodig gammal tall. Stammen är kraftig liksom kronan. Det ser nästan ut att vara en ädel tall – om det finns något som heter så.

Heliotrop tillsammans med jätteverbena och ekorrgräs (tror jag att det är). Vår numera bortgångne katt tyckte mycket om att tugga på heliotropen. Den doftar, och kanske smakar, vanilj. Vår katt hade ett extraordinärt förhållande till mat. Han åt i princip allt från fisk och skaldjur till grönsaker. Ärter var en favorit, liksom vaniljfudge. Och han nöjde sig inte bara med att tugga på en.

Jätteverbena och ekorrgräs

Så kommer vi fram till dahliaplanteringen. Den som ligger alldeles vid Viktoriahuset. Här finns dahlior i alla former. Både dubbla och enkla. Röda, rödorange och ljust rosalila och många andra färger.