Vad vore sommaren utan pelargoner, sa Ernst Kirchsteiger i något av sina sommarprogram. Hans funderingar gick något i stil med att sommaren kunde cykla omkull om inte pelargoner stod i fönstren. Jag minns inte hur han fick till det. Men jag håller med honom.

På vårens trädgårdsmässa köpte jag ”Årets pelargon, Kronprinsessan Mary”. Det är en vit rosenpelargon med vacker grönska. Den trivs både i fönstret och utomhus stod det på den medföljande växtbeskrivningen. Inte hos oss i alla fall. Den skulle också rodna lite lätt i blomkanten. Det stämmer inte heller. Den håller envist fast vid sin vita färg.

Jag har tidigare berättat att jag inte har några växter inomhus för att jag inte kommer ihåg att vattna dem. Årets pelargon slutade blomma och fick ledsna blad. Då kom jag mig äntligen för att vattna upp den och ge den näring. Jag satte ut den och det tog inte många dagar innan blomman visade på en fantastisk återhämtning. Nu är bladen spänstiga och blomman har satt knopp. Det ska bli kul att följa.

I år var jag väldigt sen med fjolårets pelargoner, Mårbacka, som övervintrat i fönstret i Makens arbetsrum. De har nu fått gödning och placerats i söderläge. Får se hur det går för dem.